Samuel, Simon, Amanda, Julia, Hampus och Oskar. Kusiner som gillar varann.

Samuel och Oskar, nyaste kusinerna, båda födda i september i år.

Morgonmat

Samuel sover så gott på nätterna och då gör jag det också. Inatt sov vi så gott att Samuel glömde äta vid två-halvtre som han brukar vilket resulterade i värsta matmaratonen nu på morgonen. Han har ätit halvsovande vid mitt bröst i stort sett hela tiden mellan fem och halvtio. Nu är han mätt och har somnat så där härligt avslappnat som bara bäbisar gör. Han sover i vagnen och det blev tomt i min famn efter hans lilla varma kropp. Det känns som om jag skulle kunna bära honom hela tiden, saknar honom så fort jag lagt ner honom. Men nu ska jag ladda inför nästa omgång Samuelmat med dusch och frukost.

Det är fascinerande hur allt förändras när man har ett underbart litet spädbarn att ta hand om. Jag brukar tycka att jag är ganska effektiv och gillar att ha många bollar i luften samtidigt. Men samtidigt som vårt tredje lilla mirakel föddes så försvann de förmågorna helt. Igår till exempel skulle jag städa lite och då menar jag lite. Tänk att det kan ta typ åtta gånger längre tid att bädda rent en säng än vad det brukar. För mellan de olika momenten så behöver det lilla miraklet mat, värsta hungersnöden uppstod redan när jag bara dragit lakanen ur sängen. En arg liten kille fick vänta medan jag slängde ut täckena på altanen. När han sedan 40 minuter senare ätit färdigt, hur mysigt som helst med matstund men ändå, tryckte jag in lakanen i tvättmaskinen. Men tror ni jag kom ihåg att sätta på den? Inte då! Sedan var det dags att ge sig iväg för besiktning på BVC, som tur var gick det lilla undret igenom. Han hade ökat 200gr i vikt sedan förra veckan.

Väl hemma igen satte jag på tvättmaskinen och tog en svängom med dammsugaren, för ljud det gillar Samuel. Han hade såå mycket att titta på medan jag gjorde det. Och sen då? Jo dags för mer mat, lite blöjbyten och annat väsentligt i en gossig babys liv för att sedan somna gott i vagnen så att vi kunde ta en promenad för att hämta storebror på skolan. Det var en skön höstpromenad med vind och kyla bitande i kinderna. Vi hittade många fynd på vägen, löv, bär och annat för fina stilleben. Både Simon och Amanda hade med sig kompisar hem, det är alltid lika trevligt.....men nån städning elle bäddning hanns liksom inte med, för visst är det viktigare med läxläsning, mellanmål och skjutsning till olika aktiviteter.

Kvällen fortsatte i samma lunk och när jag till slut fick lägga i rena lakan i sängarna var täckena minst sagt härligt genomvädrade och strax efter midnatt somnade Tommy, Samuel och jag väldigt gott efter en riktigt härlig dag.

Äntligen riktigt hungrig

Till slut har det alltså hänt; jag är hungrig och längtar efter mat. Utan att må illa. Absolut underbart. Jag firar med yoghurt och müsli och valnötter. Jättegott!!

Underligt att tiden kan gå både fort och långsamt samtidigt. Imorgon är Samuel 3 veckor, på bilden här är han 2 veckor. Även om vi fortfarande håller på att lära känna varann så känns det som om han varit här länge.

Imorse gossade han i Simons famn framför TVn och sen fick han ren blöja och kläder av Amanda. Så nöjd med sina härliga storasyskon.

Höst

Jag tycker verkligen om hösten, den höga luften, solen som fortfarande värmer och de underbara nyanser som färgar löven. Samuel och jag har varit på långpromenad idag. Vagnen går bra att köra i skogen också och lillprinsen sover så gott när det hoppar och skuttar lite. Solen värmer och just nu sitter jag på altanen och skriver, väntandes på Lena och Hanna, och kanske Mikael också, för lite eftermiddagsfika. Simon övar trummor och Amanda är hos en kompis. Ibland har jag svårt att njuta av lugnet i stunden, men just nu känns det bara härligt.

Brittsommar

Stolta farföräldrar på besök, Samuel blev uppvaktad med fina hemsydda kläder, samt ordentligt med fika till syskon och föräldrar. Vi är så bortskämda med underbara föräldrar och syskon!!

Igår firade vi Hampus(systersonens) födelsedag och hade en trevlig eftermiddag och idag besök av farmor och farfar.

Samuel sover gott i sin gröna vagn omgiven av Barbapapa. Han gillar att ligga i den både ute och inne och tur är väl det eftersom mamman har mycket promenad i benen. Idag blev det en solig långpromenad på asfalt, en omväg till affären.

Mysigt med fika på altanen en härlig brittsommar dag som denna. Farmor hade bakat Silviakaka och Simon chokladbollar och kaffet smakar väl sällan så gott som när man dricker det ute. Vi hade en röjareftermiddag. Städade lite i trädgården och gjorde i ordning altanen för vintern. Sen var det extra gott med fika.

Amanda och Humleblomster gjorde konster och hoppade hinder. Simon klättrade både på gungställningen och på taket. Egentligen hjälpte han Tommy att vinterförvara dynor på vinden, men var ju tvungen att testa om man såg mer på taket.

Vi trodde Simons solros som han satte i våras var förlorad, vet inte hur många gånger rådjuren varit och ätit på denna. Men nu alldeles i slutet av sommaren eller snarare på hösten, se vad fin den är!!

Det har varit en härlig dag. En härlig vecka om jag tänker efter. Kan bara vara glad och tacksam över att få ha det så här bra.

Samuel äter och sover och där emellan underhåller han oss alla med mysiga miner och ljud. Amanda och Simon älskar att ta hand om honom, kramas och byta blöjor. Gissa om han är uppassad och har det bra!

Det luktar baby

Så har det helt plötsligt gått mer än en vecka sedan Samuel föddes, känns mer som en dag eller två. Igår blev Samuel utskriven från sjukhuset så nu slipper vi åka morgon och kväll för att få antibiotika i Borås. Han verkar må bara bra, äter som en häst och sover mellan måltiderna som en liten prins i vagnen eller sängen. Det bästa han vet är att ligga i Amanda eller Simons famn och bara gotta sig. Vi har haft flera trevliga besök sedan vi kom hem, så fikan får den lille gossen med modersmjölken, vare sig det är nyttigt eller ej. Idag är det städning på schemat, med tvätt och handling....får se vad han gillar det.

Vänta dig mirakel

Tittar du på mig, kikar jag på dig, här 1 dygn gammal

Med stolta storasyskon
Amanda, Simon & Samuel

Alldeles nykläckt, bara ett par minuter gammal i mammas famn

Så kom han då, vårt mirakel ett litet underbarn. Till såå lyckliga föräldrar och såå stolta storasyskon. Född den 28 september kl 13.02, vägde 3170 gr och var 51 cm. Förlossningen gick jättebra för mamman men lite tyngre för lille Samuel skulle det visa sig. Jag blev igångsatt strax efter kl 10 på fm eftersom jag hade extremt jobbigt att andas och tre timmar senare såg Samuel dagens ljus för första gången. En solig höstdag med klar luft och vackra rödgula träd utanför förlossningsrummet. På BB tyckte vi att Samuel uppförde sig lite konstigt och det visade sig att det frestat på att komma till världen. Så förra veckan tillbringade vi på Neonatalavdelningen. Först ett och ett halvt dygn med sockerdropp och sedan provtagning och antibiotika eftersom de inte visste om han sockerfall berodde på infektion eller stressreaktion. Värdena vände natten mot lördag och på lördag kväll fick vi komma hem till längtande syskon. Nu åker vi till Borås 2 ggr om dagen för att Samuel ska få antibiotika i ytterligare ett par dagar, bara för säkerhets skull, men det känns inte som någon uppoffring när man har detta lilla knytte att få ta hand om. Vi är verkligt tacksamma för de underbara gåvor, mirakel, vi har i Amanda, Simon och Samuel.