Höst

Jag tycker verkligen om hösten, den höga luften, solen som fortfarande värmer och de underbara nyanser som färgar löven. Samuel och jag har varit på långpromenad idag. Vagnen går bra att köra i skogen också och lillprinsen sover så gott när det hoppar och skuttar lite. Solen värmer och just nu sitter jag på altanen och skriver, väntandes på Lena och Hanna, och kanske Mikael också, för lite eftermiddagsfika. Simon övar trummor och Amanda är hos en kompis. Ibland har jag svårt att njuta av lugnet i stunden, men just nu känns det bara härligt.

Brittsommar

Stolta farföräldrar på besök, Samuel blev uppvaktad med fina hemsydda kläder, samt ordentligt med fika till syskon och föräldrar. Vi är så bortskämda med underbara föräldrar och syskon!!

Igår firade vi Hampus(systersonens) födelsedag och hade en trevlig eftermiddag och idag besök av farmor och farfar.

Samuel sover gott i sin gröna vagn omgiven av Barbapapa. Han gillar att ligga i den både ute och inne och tur är väl det eftersom mamman har mycket promenad i benen. Idag blev det en solig långpromenad på asfalt, en omväg till affären.

Mysigt med fika på altanen en härlig brittsommar dag som denna. Farmor hade bakat Silviakaka och Simon chokladbollar och kaffet smakar väl sällan så gott som när man dricker det ute. Vi hade en röjareftermiddag. Städade lite i trädgården och gjorde i ordning altanen för vintern. Sen var det extra gott med fika.

Amanda och Humleblomster gjorde konster och hoppade hinder. Simon klättrade både på gungställningen och på taket. Egentligen hjälpte han Tommy att vinterförvara dynor på vinden, men var ju tvungen att testa om man såg mer på taket.

Vi trodde Simons solros som han satte i våras var förlorad, vet inte hur många gånger rådjuren varit och ätit på denna. Men nu alldeles i slutet av sommaren eller snarare på hösten, se vad fin den är!!

Det har varit en härlig dag. En härlig vecka om jag tänker efter. Kan bara vara glad och tacksam över att få ha det så här bra.

Samuel äter och sover och där emellan underhåller han oss alla med mysiga miner och ljud. Amanda och Simon älskar att ta hand om honom, kramas och byta blöjor. Gissa om han är uppassad och har det bra!

Det luktar baby

Så har det helt plötsligt gått mer än en vecka sedan Samuel föddes, känns mer som en dag eller två. Igår blev Samuel utskriven från sjukhuset så nu slipper vi åka morgon och kväll för att få antibiotika i Borås. Han verkar må bara bra, äter som en häst och sover mellan måltiderna som en liten prins i vagnen eller sängen. Det bästa han vet är att ligga i Amanda eller Simons famn och bara gotta sig. Vi har haft flera trevliga besök sedan vi kom hem, så fikan får den lille gossen med modersmjölken, vare sig det är nyttigt eller ej. Idag är det städning på schemat, med tvätt och handling....får se vad han gillar det.

Vänta dig mirakel

Tittar du på mig, kikar jag på dig, här 1 dygn gammal

Med stolta storasyskon
Amanda, Simon & Samuel

Alldeles nykläckt, bara ett par minuter gammal i mammas famn

Så kom han då, vårt mirakel ett litet underbarn. Till såå lyckliga föräldrar och såå stolta storasyskon. Född den 28 september kl 13.02, vägde 3170 gr och var 51 cm. Förlossningen gick jättebra för mamman men lite tyngre för lille Samuel skulle det visa sig. Jag blev igångsatt strax efter kl 10 på fm eftersom jag hade extremt jobbigt att andas och tre timmar senare såg Samuel dagens ljus för första gången. En solig höstdag med klar luft och vackra rödgula träd utanför förlossningsrummet. På BB tyckte vi att Samuel uppförde sig lite konstigt och det visade sig att det frestat på att komma till världen. Så förra veckan tillbringade vi på Neonatalavdelningen. Först ett och ett halvt dygn med sockerdropp och sedan provtagning och antibiotika eftersom de inte visste om han sockerfall berodde på infektion eller stressreaktion. Värdena vände natten mot lördag och på lördag kväll fick vi komma hem till längtande syskon. Nu åker vi till Borås 2 ggr om dagen för att Samuel ska få antibiotika i ytterligare ett par dagar, bara för säkerhets skull, men det känns inte som någon uppoffring när man har detta lilla knytte att få ta hand om. Vi är verkligt tacksamma för de underbara gåvor, mirakel, vi har i Amanda, Simon och Samuel.

Härlig höst, solvarm sten

Goda äpplen från vårt lilla träd blir härligt äpplemos.

Lördag

Idag är det flyttdag för båda mina systrar. Tyvärr är jag inte så hjälpsam, bära kartonger är inte min grej just nu. Martina passade på att rensa sin garderob inför flytten och gissa om hon hade en systerdotter som var glad för det! Två påsar med snygga alldeles lagom stora kläder. Det är lycka när man håller på att bli tonåring verkar det. Susanna och Henkes lille pojke ska nog heta Oskar och en lycklig mormor ska få barnvakta det knappt två veckor gamla gossebarnet medan Susanna organiserar flytten.

Här är det lugnt, Amanda och Tommy är ute och springer, Simon och jag spelar spel. Det får bli promenix för mig senare idag för jag vågar inte gå själv när det är tungt att andas. Annars ser vi fram emot kvällens surströmmingsskiva hos familjen Karlsson. Varken Tommy eller jag har ätit surströmming förut så visst har de rätt i att det var dags för oss att pröva på. Om det inte faller i smaken så har jag i alla fall fått äran att stå för efterrätten. Det blir kladdkaka och jag hoppas det ska slinka ner oavsett om man ätit surströmming eller inte.

Älsklingsbebisar

Igår fick jag den stora äran att träffa lilla Hanna, som inte riktigt skulle vara född ännu. Eftersom jag ändå skulle till Spec MVC i samma hus var jag ju tvungen att titta till min favoritLena och lilla nytillskottet. Gissa om hon var sötast i världen så liten hon var. Jättefin!

Besöket på MVC gick också bra. Även om min kropp har blivit en ballong och jag har jobbigt att andas och röra mig så verkar babyn må bra, åtminstone visade CTG och ultraljud det. Nytt besök på fredag och skulle jag må sämre eller inte orka så sätter de igång förlossningen. Men jag hoppas kunna vänta ut babyn och kroppen, tror kanske det är bäst för oss båda om det får bli som det blir.

Höst

Det är mörkt länge på mornarna nu, ska man gå ut är det reflexväst som gäller. Samtidigt som mörkret smyger sig på är det gott med höstvindarna som biter lite i kinderna och frosten som friskar upp. Idag blir det besök på spec MVC i Borås, få se om de har något att tillägga om mitt något ballongliknande utseende. Jag ska försöka fortsätta andas en stund till. Förhoppningsvis orkar jag ta en sväng förbi Lena och lilla Hanna innan jag åker hem, för Simon har tvättat och torkat de allra sötaste babykläder i ministorlek så att Hanna ska ha något "eget".

Det är inte ofta det blir som man tänkt sig. Igår tänkte jag till exempel ha en lugn kväll hemma, med familjen utökad med ett par Månssons barn eftersom Maria är på bröllop. Absolut inget speciellt, men tänk så det kan bli. Hela dagen drogs jag med bultande huvudvärk som inte ville släppa, trots vila och Alvedon. Det blev en akut tur till förlossningen eftersom de misstänkte att jag kunde ha havandeskapsförgiftning. (Så farligt tyckte inte jag att det var, men i alla fall) Efter diverse provtagning och medikamenter övertalade jag "farbror doktorn" om att jag nog ändå som bäst i min egen säng eftersom proverna inte visade något.

Imorse var huvudvärken borta och jag mådde rätt bra, till jag tog en tablett ( i yttepyttestyrka) mot högt blodtryck. Sen har jag mått mer illa än nånsin och varit helt yr hela dagen. Imorgon ska jag på kontroll och hoppas att det var huvudvärken som fick blodtrycket att stiga och inte tvärtom. Kvällen på förlossningen avslutades först vid 23....det var den kvällen. Hoppas på lite lugnare idag.