Det sista av sommaren

Väntan

Vi vet hur det känns att vänta, och att längta så att hjärtat nästan brister, eller kanske gör det till och med det ibland. Vi vet hur det känns när klumpen i magen växer och man bara vill skrika högt. När det är svårt att gå ut för att man inte orkar med att möta någon mer som har en babymage eller ett spädbarn. När det känns som om hela kroppen går sönder om man ser en gravid i tv-reklamen. . Osäkerheten om vi skulle kunna adoptera eller inte, om det finns nåt barn som behöver oss. Det är känslan av att inte veta och av att längta efter att bli fler! Det spelar ingen roll hur lång tid som går eller vad som händer, den känslan kommer vi aldrig att glömma

Kanske är det därför overklighetskänslan är så total för mig. Jag har ägnat åtta månader åt att må illa, kräkas och ha ont och det är inte ens i närheten av uppoffring. Vi är inte jätteoroliga längre men att vi ska få en baby inom ett par veckor är svårt att föreställa sig. Längtan efter barnet som växer i min mage är oändlig och ändå kan vi inte förstå att det är sant.

Världens finaste kille

Jag har fått en systerson till!! Igår kl 09.52. Både han, syskonen och föräldrarna mår bra, och vi är världens stoltaste...det får man väl vara som moster. I eftermiddag ska vi få träffa den lille prinsen. SÅÅ SPÄNNANDE!

Livet

Skjutsade tre nöjda barn i ösregnet till skolan i morse. De klagar inte när det regnar utan tar på sig regnkläder och cyklar som vanligt, men idag skulle jag ändå till Lena och då fick de åka med på vägen. Dessutom har Amanda stukat sin fot så en promenad är väl mindre lämplig även om jag vill att hon håller igång foten för att stukningen ska gå över fortare.

Det känns höst på riktigt. Jag saknar att arbeta men försöker strukturera dagarna lite....annars blir jag alldeles för rastlös. Regnet öser ner ute och jag myser med tända ljus och brasa. Idag tog jag med mig hembryggt kaffe och muffins till Lena på sjukhuset, trevligt med lite sällskap. Simon har myggbett på ena benet och vaknar av och till under nätterna för att det kliar. Amanda har som sagt stukat foten....små krämpor som kommer när allt kör igång. Så glad att barnen trivs med skolan och att det inte är större blessyrer. Nu ska jag försöka äta lite lunch innan jag handlar och hämtar barnen.

Att göra....ingenting

Ines och Amanda plockar svamp

Barnen hälsar på kossorna i hagen

Farfar Bernt hjälper Elin och Amanda med dagens skörd av kantareller

Slappa lite i farmors säng, mycket mjukare än liggunderlagen på Bjugges-

Simon, Ines & Karin

Att bara vara, det är härligt. Vi har njutit av allt och ingenting tillsammans med familjen Ahlgren på Bjugges, ett litet torp utan el och vatten, inte så långt från Tommys föräldrars hus. Vi har eldat i spisen till vi blev helt svettiga, lufsat runt i underställ och raggstrumpor. Pratat, sjungt lite, varit tysta och tagit en tupplur. Det har varit varmt och regnigt men vad gör det om man har regnställ och stövlar. Livskvalité för oss är olika saker olika dagar. I helgen har det varit att vi får vara med människor vi tycker om och där vi alla får vara som vi är, att ha några att grilla mackor i spisen med och som, precis som vi, kan somna en stund på soffan trots lite barnstoj runt omkring. Vad är livskvalité om inte en kram från Ines, fyra barn med fantastiskt ordförråd att vara stolt över, sovande barn på loftet, att cykla 1.5 km genom skogen för att hämta lite mer vatten till morgonkaffet och att mötas av underbara svärföräldrar och så mycket annat...... Det ger verkligen energi för en ny vecka.

Skene Marten mm

Tänk att det blev en skön dag trots allt. Jag har i och för sig varit vaken mycket de senaste nätterna pga illamående och foglossning, men i natt var det ett försvunnet dokument, en fil (sparad på 3 ställen) som var BORTA. Absolut spårlöst vilket jag aldrig varit med om förut. Brukar alltid hitta till slut. 7 sidor helt väck, bara att börja om.

Men i alla fall med lite morgonkaffe som jag fick behålla så kändes det inte såå trött i alla fall. Lite mat till kvällens utflykt och grädde till Daniels tårta handlade jag som dagens första kund på MM. Daniels tårta blev fin, gräddtårta som han själv dekorerade med kiwi och jordgubbar. Nästan så att jag vill fylla år oxå. Sedan begav vi oss till Skene Marten så att Simon fick springa Martenloppet. Han var så glad att Elin också skulle springa och båda gick i mål utan missöden. Daniel valde ett par efterlängtade fårskinnstofflor, fina i svart och vitt, stl 41. Ja de var små i storleken och han ville absolut ha de svartvita eftersom han skulle få de i födelsedagspresent. Efter majskolvs, korv och hamburgerlunch med Ahlgrens lämnade jag barnen i tryggt förvar hos Rolle och Karin för att sjunga en trudelutt med Tonikum. Det gick bra fast det var ute och utan mikrofoner.

Nu står Simon i duschen, och när Ahlgrenarna dyker upp är det dags för nästa äventyr. Övernattning på Bjugges. Mysigt

Räddning på N

Vad kan en höggravid kvinna önska sig mer än en solig eftermiddag under en filt i en skön stol på altanen? Ögonen går i kors efter en natt utan speciellt mycket sömn, jag blundar, känner babyn röra sig och håller nästan på att somna. Skönt.

Då! då kommer Marks kommun på att de ska röja med röjsåg uppe på kullen ovanför vårt hus. Inte för att de brytt sig om det sedan vi flyttade in -02, men nu var det tydligen dags. Ingen vila här inte. Jag sätter mig upp nästan lite yrvaket, känner hur det täpper till i näsan och hur det som blev kvar av lunchen åker upp och ned i halsen. Ingen ro alltså, även om jag gärna hade somnat ifrån både tröttheten, nästäppan och illamåendet en stund. In till räddningen för att orka lite till: Nässpray, Novaluzid och Nödvändiga öronproppar. Kanske kan jag få en liten powernap innan eftermiddagen som bjuder både på läxläsning, cirkusskola och stallet för Simon, Amanda och mamman.

Babytankar

Stod i vårt förråd och hängde tvätt alldeles nyss. Det slog mig att om några veckor kommer vårt liv att vara helt annorlunda...men ändå förhoppningsvis mycket samma. Kanske vågar vi hoppas på att allt ska gå bra och att vi snart ska ha en liten baby i vårt hus... Jag har bäddat vagnen med lakan och fin filt med Barbapapa från gudmor Maria och Amanda har strukit lakan till lilla sängen. Funderar på...4-5 veckor kvar...kanske dags att packa liten väska. Skulle det vara 7-8 veckor kvar så är den ju i alla fall klar när det blir dags.

Söndag

Amanda, nöjd svampplockserska

Vackra och goda svampar till rensning

Simon, såå bra på att rensa

Det är konstiga dagar just nu. Idag har jag varit extremt trött och lilla busungen i magen väldigt pigg! På min morgonpromenad passade den lilla godingen på att vända sitt lilla fixerade huvud så det ilade långt ner i tårna på mamman och när det ÄNTLIGEN gav med sig hann jag bara gå några steg innan jag fick ordentligt med sammandragningar/ förvärkar. Tur att det är hyfsat torrt på marken så det bara är att sätta sig. Men jag är glad att jag ändå kan röra mig och njuta av att vara gravid och till och med av att må illa. Skänk gärna en tanke till min vän Lena som jag ser fram emot att vara föräldraledig tillsammans med. Hennes lilla busunge vill inte vänta till i november att komma ut utan skulle helst vilja komma NU. Så hon ligger alldeles stilla och får inte åka hem från sjukhuset.

I natt har det varit frost och luften var härligt hög och löven på träden börjar sakta ändra färg. Hösten har alltid varit min favoritårstid med sina skiftningar och jag hoppas att denna blir mer fantastisk än någon tidigare. Höst för oss är skogspromenader och svampplockning oavsett väder. Tommy och Amanda har varit ute en sväng idag, det blev både gul kantarell och trattkantarell. Vi rensade dem i eftermiddagssolen på vår härliga altan och nu luktar det gott från förvällningen på spisen. Det är mycket gott som kan lagas under vintern av höstens skörd.

Alicia 3 år

Sex alldeles unika och underbara gudbarn har vi, Tommy och jag, Marta, Frans, Frida, Liam, Lucas och Alicia, var och en alldeles speciell för oss. Igår fyllde Alicia 3 år, tiden går såå fort, känns inte som det var längesen hon var nyfödd. Jag tror att hon tyckte det var både roligt och spännande att fylla år, titta får ni se;

Emanuel, mamma Maria och Alicia, vad kan det vara i paketet?

Emanuel, Emilia och Tommy hjälps åt att sätta ihop Alicias

alldeles egna spis!!!

Ett, två, tre ljus att blåsa ut på tårtan som Alicia varit med och gjort själv

Alicia tycker inte det behövs någon mat på kalas, den hoppade

hon över, vi andra fick god lasagne!

KALAS = TÅRTA så klart

MUMS!!!!!

Mer paket från Amanda och Simon.

Till dagisutflykten, burk att ha frukt i och flaska om man blir törstig.