Städa, städa varje fredá

Idag tänkte jag städa. Jag gillar att städa för jag röjer lika mycket i själen och tanken som runt omkring mig. Hinner tänka igenom och få ordning på mitt inre kaos samtidigt. I alla fall; tänkte ta en sväng med dammvippan och sen lite dammsugning och avtorkning av golven, men jag hann inte längre än till disken.

Då hände det som händer med mig åtminstone två gånger om året. STORA RENSNINGSMANIN satte in eller som jag nog kallar det: MÅSTE FENG SHUIA. (vet att det sista ordet inte finns mer än i min fanatasi) Sagt och gjort nu blir det rensa och röj i köket. Började med det värsta dvs skåpet under diskbänken. Hur mycket saker får plats där egentligen? Och en ordentlig genomgång av kyl och skafferi har oxå hunnits med under de tidiga morgontimmarna, det är underligt var alla saker kommer ifrån?

Nu ska jag belöna mig med frukost hos Lena och en sväng till blomsteraffären. Vill ju ha ett levande kök där det är gott och harmoniskt att laga mat och äta och då är det inte fel med vackra växter. Sen får vi se vad nästa projekt blir....men nån veckostädning blir det knappast denna vecka, den får vänta.

Enklare liv, TACK!

Jag önskar att fler saker vore lite enklare, önskar att människorna jag älskar fick ha det bara bra. Ser vi det enkla lättare när allt runt omkring är svårt eller glömmer vi bort det enkla i skuggan av det svåra? När varje steg känns som om fötterna var av bly har jag ibland svårt att komma ihåg att det är sinnet som är tungt och inte fötterna. Jag kämpar varje stund med att leva, inte innan, inte sen ,utan NU. Oftast går det förvånans värt bra. Trots att hjärtat är fullt av sorg är jag glad att leva, lycklig för stunden. Men just idag, just nu, önskar jag att fler saker vore lite enklare.

Kalenderkultur

Jag är kontrollmänniska. Vill gärna veta vad som ska hända, när och hur, om det går även varför. I veckan när jag var på kurs fick jag lära mig att det kallas "kalenderkultur", det vi lever i. Att ständigt planera och passa tider. I vår kultur är det otänkbart att komma försent till jobbet, eller att en affär öppnar lite senare för att ägaren tog sig en pratstund med de han mötte på vägen dit bara för att vårda sina vänner. Vi planerar till och med att vara lediga och inte göra "nåt". Fascinerande!

Men det passar mig jättebra. Struktur på tillvaron mår jag väl av. I vårt kök hänger en tillsynes fulltecknad almanacka. Den är full av anteckningar om arbete, fritids och diverse aktiviteter. Bredvid hänger barnens skolschema och en matsedel för veckan som är. Att planera kan ses på olika sätt. Visst kan man tycka att jag överplanerar, det tycker min man och mina barn ofta. Inte så att det är för mycket att göra, men det ser mycket ut när det struktuereras upp. Samtidigt vet de var de ska titta om de känner att något är glömt eller om något är ändrat. Bra eller dåligt? Kanske både och.

Att ha struktur och planera vardagen ger mig utrymme för allt det jag inte kan planera och allt det jag inte vet. Det finns en plan för morgondagen, men det är inte säkert att det blir så. För mig är det trots allt inte en självklarhet att vi vaknar pigga och glada imorgon, eller att vi vaknar alls. Varje dag möter jag så många saker som jag aldrig kunnat planera eller veta. Det hjälper mig att leva nu, att ta vara på varje sak och varje möte eftersom de inte är en självklarhet. Jag kan njuta av att bli väckt tidigt med kaffe på sängen även om jag planerat sovmorgon. Det blir inget hål i min plan bara för att jag behöver ta A till fotbollen när jag egentligen planerat något annat. Finns det en plan kan den ändras i god tid eller alldeles nu och det är inte hela världen.

Människor i en kalenderkultur tycker ibland att de är tråkiga och längtar till något annat, att bara vara, att inte följa en plan. I min plan ingår att det oftast inte blir som jag tänkt. När jag tänker efter så är detta att bara vara för mig, att ta vara på stunden, oavsett om den är planerad eller inte.

Jag älskar verkligen vintern, kan inte få nog. Det är härligt med minusgrader, snövallar och det underbara ljus som snön ger. Igår följde vi S kompis F hem några hundra meter hem. På flera ställen hittade vi snö med härliga formationer. När vi lyfte upp den lösa snön fastnade flingorna i varann och gjorde större isiga men fortfarande lösa flingor. Så svårt att beskriva men oerhört vackert.
Vi försöker ta vara på dagarna med snö, är så tacksamma för längdspåren här uppe vid KSK. Tänk hur härligt avkopplande det kan vara att åka varv efter varv på spåret även om det egentligen bara går runt. Ett par turer i slalombacken har det också blivit. A och S älskar när det viner om öronen....undrar just vem de fått det efter.

I veckan har jag varit på sista delen av den centrala utbildningen på mitt nya jobb. Krisberedskap och Samtalsteknik stod på schemat. Mycket intressant och väldigt lärorikt. Det känns som om ju mer man känner sig själv desto lättare är det att lyssna och prata med den som är i andra sidan på luren. På hemmaplan har jag kommit igång att arbeta själv efter några veckors bredvidgång. Det är oerhört svårt, men såå roligt och såå utmanande.

Idag bär det av till svärföräldrarna i Nittorp. A ska på fotbollscup i Svenljunga och vi andra ska försöka lära oss lite skogsarbete. Röja och gallra tror jag. Känner kanske inte att jag vill går lös med motorsågen, men bära, dra och köra traktor ska jag väl klara av. Ser fram emot en härlig dag ute.

Vinter

Utsikt från skidbacken vid solnedgång

Glada skidåkare

Nyåret firade vi med familjen L-H i Vansbro. Visst var det en bit att åka men med bara ett egentligt missöde på vägen dit gick det väldigt bra. Missödet bestod i att jag råkade tappa pipetten till mokajeängen som man mäter kylarvätskan med i aggregatet för kylarvätskan. Oops, och långt ner oxå. Inte riktigt bra. Måste ge en eloge till den fantastiskt trevliga och hjälpsamma personalen på macken utan för Rattugglan. Expediten ringde vaktmästarn som dök upp i ilfart efter bara ett par minuter. En riktig fixare, han tänkte och tänkte....ungefär som professor Baltazar OCH SÅ KOM HAN PÅ DET. Han försvann till källaren, ungefär som Pettson till sin vedbod och återkom med en såg och ståltråd. Efter en stunds fiskande var han beredd att ge upp och då, då fastnade pipetten på tråden. HÄRLIGT.

Ihop med familjen LH har vi aldrig tråkigt. Trots att vi bara träffas ett par gånger om året känns det som "vanligt". Skidåkningen i Kläppen var härlig. Det var några minusgrader och solen tittade fram då och då och det blåste nästan ingenting. S körde störtlopp första stunden men efter att han nästan kraschlandat i ett staket tog han det lugnare. Många härliga åk blev det. A och W tog det nog lugnast i backen och det var inte svårt att se att A tyckte att det här var sååå kul. Tyvärr slutade dagen med att E gjorde illa knät, fick åka skoter ner sista biten och bli omplåstrad av Kläppens personal.

Trerätters nyårsmiddag intogs i underställ eller mysbyxor. Jättegott och jättemysigt. Vid tio var mammorna klara för sängen, men vi klarade att hålla oss vakna till tolvslaget. Kan man ha det bättre än att spela spel, titta på tv, umgås och proppa i sig en massa gott? Tror inte det.

Önskar er, alla underbara vänner ett gott och välsignat 2010. Ta hand om er och varandra!!

Annan dag

Idag är annandag jul, en annan dag än någon av de som varit tidigare. Julens vila, skratt och stunder med alla underbara och fantastiska människor i vår närhet får mig att känna oerhörd tacksamhet och glädje. För om inte dessa människor funnits i mitt liv hade det inte blivit annadag jul i år och inte någon annan dag alls.

Efter att sakta ha kört hem från Göteborg och jobbet igår kväll tittade jag in hos vännen M för te och macka. T och barnen var kvar hos svärföräldrarna och hade troligen somnat gott för längesedan efter en dag i snön. M och jag hann avhandla både det ena och andra. Så skönt med någon att skratta tillsammans med i allvaret. Så gott med någon som förstår och som alltid finns där. Vid halvtvå när vi båda var lagom trötta och fnissiga försökte vi sammanfatta senaste året, men vi insåg ganska snabbt att det blev ingen av oss gladare av. 2009 har varit det hittills tyngsta året i våra 35 åriga liv och allt det tunga kommer att följa oss till 2010. Men jag lever på tro, hopp och kärlek och ser fram emot ett nytt år, och vad livet ger mig en annan dag.

Vinter

Idag när jag cyklade till bussen var det kallt, isande, härligt bitande i kinderna. Runt 10 minusgrader fick jag senare veta av en arbetskamrat. Det singlade ner vita vackra snöflingor och marken var täckt med ett tunnt puder snö. Allt blir så mycket ljusare när det är snö på marken. Tycker det är härligt med vinter, eftersom vi numera har få sådana dagar på året försöker jag njuta av varje stund.

Barnen har haft skolavslutning i kväll (och inte på fm som de brukar). Det var högtidligt och mysigt med fackeltåg till kyrkan. Det är konstigt men för mig blir det liksom inte jul och inte sommar om jag inte fått vara på skolavslutning. Det ska vara "Nu tändas tusen juleljus" på julen och gärna med 200 barnstämmor. Körerna sjöng fint och både prästen och rektorn klarade att hålla sig kortfattade, vilket gjorde stunden i kyrkan extra trevlig.

Efter att ha kramat härliga kamrater och underbara lärare och önskat God Jul gick vi vidare på födelsedagskalas. Inte det sämsta att bli bortbjudna på middag en torsdagskväll. E fyller 14 idag och var så glad för sin dator. Vi fick en mysig stund hos familjen M som efter en stunds umgänge och lek avslutades med sång för fina E och tårta.

Nu ska vi, älskade maken och jag, ta ett glas vin framför brasan och gå igenom dagens roliga och tråkiga. En stunds eftertanke inför morgondagens möte med Js föräldrar och soc blir det säkert oxå.

Lucia

Simons födelsedagskalas avslutades traditionsenligt med luciatåg. Mina favoritbarn, mina egna & systerns.

Helt försvarslös och oskyddad

Enligt FNs barnkonvention och svensk lag har de biologiska föräldrarna till ett barn många rättigheter men inte så mycket skyldigheter. Det är många saker som är viktigare än att se till barnets bästa. Det spelar ingen roll om föräldrarna inte vet vad det innebär att ha vårdnaden om ett barn. Det tas ingen hänsyn till att föräldern eller föräldrarna hela tiden sätter sig själv framför barnet och barnets behov.

Miljön i hemmet kan vara mer eller mindre skadlig för barnet. Det kan vara smutsigt, eller rent ut sagt skitigt eller på olika sätt innehålla saker som gör att barnet kommer hem röd och kliande i ögonen eller med täta luftvägar och snuva. Det kan också innebära att barnet luktar illa och får infektioner eftersom hygienen är eftersatt. Ingen rekommenderar en förälder hur ofta en blöja måste bytas.....alltså behöver den inte bytas? eller?

Det kan saknas engagemang och stimuli som passar ett enskilt barns behov. Behöver ett aktivt barn verkligen det pedagogik och stimuli som finns bland goa kamrater och bra personal på förskolan? Kanske är det bättre för barnet att vara hemma med en förälder som själv uppger sig vara psykiskt nedsatt eller som reagerar så på stress. Bara barnet är hos sina biologiska föräldrar, gör det inget om barnet utsätts för att bli kränkt, fysiskt och psykiskt eller se en av föräldrarna kränkas i ord och handling av en annan vuxen och visst måste det vara okej för barnet att ljuga när föräldern / föräldrarna ständigt fabulerar med sanningen.

Enligt lagen är det idag en självklarhet att ett barn kan ryckas ur en trygg och kärleksfull tillvaro av en biologisk förälder genom att denne ljuger och fabulerar med sanningen. Oavsett om barnet bor hos den andre biologiska föräldern, en släkting eller någon annanstans. Det finns oftast en anledning till att barnet inte bor hos den biologiska föräldern från början, men ändå flyttas barnet dit utan att vad som är barnets bästa ens ifrågasätts. Är det en bra lag?

Jag må vara tokig....men min uppfattning är att alla barn behöver både kärlek, trygghet och rutiner och jag tycker att det är skrämmande att barnens behov inte kommer först.

Pianokonsert

Var på pianokonsert igår. Massor med barn som var lite lagom nervösa och som var jätteduktiga. Och som mamma tycker jag så klart att min A var helt fantastisk.... och flera andra oxå!