Städa, städa varje fredá

Idag tänkte jag städa. Jag gillar att städa för jag röjer lika mycket i själen och tanken som runt omkring mig. Hinner tänka igenom och få ordning på mitt inre kaos samtidigt. I alla fall; tänkte ta en sväng med dammvippan och sen lite dammsugning och avtorkning av golven, men jag hann inte längre än till disken.

Då hände det som händer med mig åtminstone två gånger om året. STORA RENSNINGSMANIN satte in eller som jag nog kallar det: MÅSTE FENG SHUIA. (vet att det sista ordet inte finns mer än i min fanatasi) Sagt och gjort nu blir det rensa och röj i köket. Började med det värsta dvs skåpet under diskbänken. Hur mycket saker får plats där egentligen? Och en ordentlig genomgång av kyl och skafferi har oxå hunnits med under de tidiga morgontimmarna, det är underligt var alla saker kommer ifrån?

Nu ska jag belöna mig med frukost hos Lena och en sväng till blomsteraffären. Vill ju ha ett levande kök där det är gott och harmoniskt att laga mat och äta och då är det inte fel med vackra växter. Sen får vi se vad nästa projekt blir....men nån veckostädning blir det knappast denna vecka, den får vänta.

Enklare liv, TACK!

Jag önskar att fler saker vore lite enklare, önskar att människorna jag älskar fick ha det bara bra. Ser vi det enkla lättare när allt runt omkring är svårt eller glömmer vi bort det enkla i skuggan av det svåra? När varje steg känns som om fötterna var av bly har jag ibland svårt att komma ihåg att det är sinnet som är tungt och inte fötterna. Jag kämpar varje stund med att leva, inte innan, inte sen ,utan NU. Oftast går det förvånans värt bra. Trots att hjärtat är fullt av sorg är jag glad att leva, lycklig för stunden. Men just idag, just nu, önskar jag att fler saker vore lite enklare.

Kalenderkultur

Jag är kontrollmänniska. Vill gärna veta vad som ska hända, när och hur, om det går även varför. I veckan när jag var på kurs fick jag lära mig att det kallas "kalenderkultur", det vi lever i. Att ständigt planera och passa tider. I vår kultur är det otänkbart att komma försent till jobbet, eller att en affär öppnar lite senare för att ägaren tog sig en pratstund med de han mötte på vägen dit bara för att vårda sina vänner. Vi planerar till och med att vara lediga och inte göra "nåt". Fascinerande!

Men det passar mig jättebra. Struktur på tillvaron mår jag väl av. I vårt kök hänger en tillsynes fulltecknad almanacka. Den är full av anteckningar om arbete, fritids och diverse aktiviteter. Bredvid hänger barnens skolschema och en matsedel för veckan som är. Att planera kan ses på olika sätt. Visst kan man tycka att jag överplanerar, det tycker min man och mina barn ofta. Inte så att det är för mycket att göra, men det ser mycket ut när det struktuereras upp. Samtidigt vet de var de ska titta om de känner att något är glömt eller om något är ändrat. Bra eller dåligt? Kanske både och.

Att ha struktur och planera vardagen ger mig utrymme för allt det jag inte kan planera och allt det jag inte vet. Det finns en plan för morgondagen, men det är inte säkert att det blir så. För mig är det trots allt inte en självklarhet att vi vaknar pigga och glada imorgon, eller att vi vaknar alls. Varje dag möter jag så många saker som jag aldrig kunnat planera eller veta. Det hjälper mig att leva nu, att ta vara på varje sak och varje möte eftersom de inte är en självklarhet. Jag kan njuta av att bli väckt tidigt med kaffe på sängen även om jag planerat sovmorgon. Det blir inget hål i min plan bara för att jag behöver ta A till fotbollen när jag egentligen planerat något annat. Finns det en plan kan den ändras i god tid eller alldeles nu och det är inte hela världen.

Människor i en kalenderkultur tycker ibland att de är tråkiga och längtar till något annat, att bara vara, att inte följa en plan. I min plan ingår att det oftast inte blir som jag tänkt. När jag tänker efter så är detta att bara vara för mig, att ta vara på stunden, oavsett om den är planerad eller inte.

Vinter

Utsikt från skidbacken vid solnedgång

Glada skidåkare

Nyåret firade vi med familjen L-H i Vansbro. Visst var det en bit att åka men med bara ett egentligt missöde på vägen dit gick det väldigt bra. Missödet bestod i att jag råkade tappa pipetten till mokajeängen som man mäter kylarvätskan med i aggregatet för kylarvätskan. Oops, och långt ner oxå. Inte riktigt bra. Måste ge en eloge till den fantastiskt trevliga och hjälpsamma personalen på macken utan för Rattugglan. Expediten ringde vaktmästarn som dök upp i ilfart efter bara ett par minuter. En riktig fixare, han tänkte och tänkte....ungefär som professor Baltazar OCH SÅ KOM HAN PÅ DET. Han försvann till källaren, ungefär som Pettson till sin vedbod och återkom med en såg och ståltråd. Efter en stunds fiskande var han beredd att ge upp och då, då fastnade pipetten på tråden. HÄRLIGT.

Ihop med familjen LH har vi aldrig tråkigt. Trots att vi bara träffas ett par gånger om året känns det som "vanligt". Skidåkningen i Kläppen var härlig. Det var några minusgrader och solen tittade fram då och då och det blåste nästan ingenting. S körde störtlopp första stunden men efter att han nästan kraschlandat i ett staket tog han det lugnare. Många härliga åk blev det. A och W tog det nog lugnast i backen och det var inte svårt att se att A tyckte att det här var sååå kul. Tyvärr slutade dagen med att E gjorde illa knät, fick åka skoter ner sista biten och bli omplåstrad av Kläppens personal.

Trerätters nyårsmiddag intogs i underställ eller mysbyxor. Jättegott och jättemysigt. Vid tio var mammorna klara för sängen, men vi klarade att hålla oss vakna till tolvslaget. Kan man ha det bättre än att spela spel, titta på tv, umgås och proppa i sig en massa gott? Tror inte det.

Önskar er, alla underbara vänner ett gott och välsignat 2010. Ta hand om er och varandra!!