Annan dag

Idag är annandag jul, en annan dag än någon av de som varit tidigare. Julens vila, skratt och stunder med alla underbara och fantastiska människor i vår närhet får mig att känna oerhörd tacksamhet och glädje. För om inte dessa människor funnits i mitt liv hade det inte blivit annadag jul i år och inte någon annan dag alls.

Efter att sakta ha kört hem från Göteborg och jobbet igår kväll tittade jag in hos vännen M för te och macka. T och barnen var kvar hos svärföräldrarna och hade troligen somnat gott för längesedan efter en dag i snön. M och jag hann avhandla både det ena och andra. Så skönt med någon att skratta tillsammans med i allvaret. Så gott med någon som förstår och som alltid finns där. Vid halvtvå när vi båda var lagom trötta och fnissiga försökte vi sammanfatta senaste året, men vi insåg ganska snabbt att det blev ingen av oss gladare av. 2009 har varit det hittills tyngsta året i våra 35 åriga liv och allt det tunga kommer att följa oss till 2010. Men jag lever på tro, hopp och kärlek och ser fram emot ett nytt år, och vad livet ger mig en annan dag.

Vinter

Idag när jag cyklade till bussen var det kallt, isande, härligt bitande i kinderna. Runt 10 minusgrader fick jag senare veta av en arbetskamrat. Det singlade ner vita vackra snöflingor och marken var täckt med ett tunnt puder snö. Allt blir så mycket ljusare när det är snö på marken. Tycker det är härligt med vinter, eftersom vi numera har få sådana dagar på året försöker jag njuta av varje stund.

Barnen har haft skolavslutning i kväll (och inte på fm som de brukar). Det var högtidligt och mysigt med fackeltåg till kyrkan. Det är konstigt men för mig blir det liksom inte jul och inte sommar om jag inte fått vara på skolavslutning. Det ska vara "Nu tändas tusen juleljus" på julen och gärna med 200 barnstämmor. Körerna sjöng fint och både prästen och rektorn klarade att hålla sig kortfattade, vilket gjorde stunden i kyrkan extra trevlig.

Efter att ha kramat härliga kamrater och underbara lärare och önskat God Jul gick vi vidare på födelsedagskalas. Inte det sämsta att bli bortbjudna på middag en torsdagskväll. E fyller 14 idag och var så glad för sin dator. Vi fick en mysig stund hos familjen M som efter en stunds umgänge och lek avslutades med sång för fina E och tårta.

Nu ska vi, älskade maken och jag, ta ett glas vin framför brasan och gå igenom dagens roliga och tråkiga. En stunds eftertanke inför morgondagens möte med Js föräldrar och soc blir det säkert oxå.

Lucia

Simons födelsedagskalas avslutades traditionsenligt med luciatåg. Mina favoritbarn, mina egna & systerns.

Helt försvarslös och oskyddad

Enligt FNs barnkonvention och svensk lag har de biologiska föräldrarna till ett barn många rättigheter men inte så mycket skyldigheter. Det är många saker som är viktigare än att se till barnets bästa. Det spelar ingen roll om föräldrarna inte vet vad det innebär att ha vårdnaden om ett barn. Det tas ingen hänsyn till att föräldern eller föräldrarna hela tiden sätter sig själv framför barnet och barnets behov.

Miljön i hemmet kan vara mer eller mindre skadlig för barnet. Det kan vara smutsigt, eller rent ut sagt skitigt eller på olika sätt innehålla saker som gör att barnet kommer hem röd och kliande i ögonen eller med täta luftvägar och snuva. Det kan också innebära att barnet luktar illa och får infektioner eftersom hygienen är eftersatt. Ingen rekommenderar en förälder hur ofta en blöja måste bytas.....alltså behöver den inte bytas? eller?

Det kan saknas engagemang och stimuli som passar ett enskilt barns behov. Behöver ett aktivt barn verkligen det pedagogik och stimuli som finns bland goa kamrater och bra personal på förskolan? Kanske är det bättre för barnet att vara hemma med en förälder som själv uppger sig vara psykiskt nedsatt eller som reagerar så på stress. Bara barnet är hos sina biologiska föräldrar, gör det inget om barnet utsätts för att bli kränkt, fysiskt och psykiskt eller se en av föräldrarna kränkas i ord och handling av en annan vuxen och visst måste det vara okej för barnet att ljuga när föräldern / föräldrarna ständigt fabulerar med sanningen.

Enligt lagen är det idag en självklarhet att ett barn kan ryckas ur en trygg och kärleksfull tillvaro av en biologisk förälder genom att denne ljuger och fabulerar med sanningen. Oavsett om barnet bor hos den andre biologiska föräldern, en släkting eller någon annanstans. Det finns oftast en anledning till att barnet inte bor hos den biologiska föräldern från början, men ändå flyttas barnet dit utan att vad som är barnets bästa ens ifrågasätts. Är det en bra lag?

Jag må vara tokig....men min uppfattning är att alla barn behöver både kärlek, trygghet och rutiner och jag tycker att det är skrämmande att barnens behov inte kommer först.

Pianokonsert

Var på pianokonsert igår. Massor med barn som var lite lagom nervösa och som var jätteduktiga. Och som mamma tycker jag så klart att min A var helt fantastisk.... och flera andra oxå!

Long time no see

Oj, vad länge sedan jag skrev nåt senast. Vad har jag gjort istället då? Jobbat måndag till fredag är nog bästa svaret. Måste säga att jag verkligen beundrar er som jobbar så.....jag skulle aldrig vänja mig och knappast orka i längden. Jag håller på med utbildningsdelen på mitt nya jobb fram till julafton och sen ska jag ÄNTLIGEN få gå på schema igen. Utbildningen är bred och intensiv men fantastiskt rolig så jag ser fram emot att få börja jobba på riktigt.

Förra veckan var det central utbildning i Uppsala. Det var roligt att träffa människor som jobbar på SOS på andra delar i Sverige och dessutom hade vi en praktisk "branddag" vilken jag sent kommer att glömma. Jag tyckte eld var otäckt innan, nu är det bara förnamnet. Fler brandvarnare och brandsläckare hemma hos oss alltså!

I lördags var vi på körläger i Kinna församlingshem hela familjen. Det var GospelKids som hade övernattning och övade, T och jag hjälpte till så gott vi kunde att hålla ordning på en hög 8-14åringar med mycket spring i benen. Det var jättetrevligt och resultatet som sjöngs på söndagens gudstjänst var jättebra. De är verkligen duktiga på att sjunga.

I veckan har jag varit på utvecklingsdagar med jobbet på Gullmarsstrand och lärt känna några av mina arbetskamrater lite bättre. Vi hade roliga och givande dagar i en fantastisk miljö. Det var härligt att sitta med havet precis utanför fönstret och med utsikt över Fiskebäckskil när vi lyssnade och diskuterade både det som varit och framtiden.

T är i skogen i Nittorp i helgen och hugger, barnen har diverse aktiviteter och jag tänkte ta tag i lite adventsstädning och sätta upp en och annan ljusstake...men jag hoppas hinna återkomma lite fortare nästa gång.

Novembersnö

Imorse när jag väntade på bussen snöade det. Stora, härliga, vita, kalla flingor på min svarta jacka och min tjocka halsduk. Ja naturligtvis på min reflexväst oxå, men det känns inte lika charmigt på nåt vis. Snö är lugn för mig. Tänker ibland på hur mycket tystare allt blir när det är snö ute, allt ljud blir dämpat liksom. Tystare är lugnare och det vita lyser upp tidiga mornar och sena kvällar. Snö utan allt för mycket vind ger ett böljande landskap och bara vissa konturer syns. Inga grälla färger...bara lugn.

Kanske längtar jag extra mycket efter snö just nu. Att få vara ute i lugnet och njuta. Det har varit två fantastiskt roliga veckor med nytt jobb och lite arbete på det gamla plus allt som alltid behöver göras. Det är härligt men otroligt intensivt. Så imorgon eftermiddag ser jag fram emot att gå på ledighet. Kanske får jag ingen snö till helgen.... men det kanske kan vara lugnt ändå?

Tänk att få vakna till en ny dag! Jag vill visa min tacksamhet för att jag kan kliva rakt in i en varm dusch och sedan kunna smörja in min torra hud. Jag har kläder att ta på mig och kan göra det själv. I bryggaren puttrar dagens första kaffe och mer än vad jag behöver finns i kyl och skafferi. Eftersom det finns buss kan jag jobba längre bort, behöver inte gå. Jag har ett roligt arbete att gå till och när jag kommer hem har jag världens mest underbara familj att ta hand om.
Finns oändligt många saker jag ofta bara tar för givet....men idag ska jag försöka vara lite extra tacksam för det självklara. Då kan jag se världen ur ett annat perspektiv.

På väg.....

Det är tyst i huset än, T sover gott trots att jag väckt honom tre gånger. A står i köket och brer mackor och S han smyger runt och letar strumpor och J är hos sin mamma. Så gott med en kopp kaffe när det börjar ljusna ute (eller är det bara ljusslingorna som jag satt i granriset utanför fönstret?). Idag har jag satt klockan på ringning för att gå till jobbet för första gången i år. Det känns annorlunda. Jag har sovit gott i natt, alltså har jag inte hunnit bli nervös än, för då hade jag nog mest vridit och vänt mig.

Det ska verkligen bli spännande med nytt arbete. Vet att jag så många gånger sagt och tänkt att det finns tusen saker man kan göra som sjuksköterska, för faktiskt är jag stolt över att vara just det. Och nu, nu ska jag få göra något annat. Ändå tror jag mig få ha kvar det jag älskar mest med mitt jobb....att hjälpa andra och att det händer oväntade saker hela tiden. Vi får väl se. Nu hör jag A skramla med temuggen och T verkar ha klivit upp. Dags att ta sig till tandborsten och sedan till bussen.

Underbara höst