Ikväll har jag och Amanda varit på information inför höstterminen, när hon ska börja sjuan. Till skillnad från när vi var små så är det både det ena och det andra som ska väljas.... eller inte väljas. Amanda vet vad hon ska välja, tror jag, och hon verkar inte tycka det är en jättestor grej. Jag blir glad när jag ser henne och hennes klasskamrater, har ju följt dem sedan de var riktigt små de allra flesta. De verkar tycka om varandra och ha roligt tillsammans, de är duktiga, ambitiösa och inte minst har de omsorg om varann. Det gör mig stolt.