Jag insåg precis att mitt huvud verkligen är fullt av tankar; bra, konstiga, stora små, undringar, konstateranden (heter det så?)så visst är det underligt att jag inte skriver mer ofta på denna sida? Just nu sitter jag nedbäddad i Tommys säng, ja jag vet att klockan är halvtre på em. Samuel tar sin middagslur och på tvn går ett inspelat avsnitt av "Lykke" och jag har sovit en stund för att ladda inför nattens arbetspass. I min stora mugg med texten "jag älskar Dej" som jag fått av Simon dricker jag nybryggt kaffe.
På morgonen har jag varit och dansat Zumba tillsammans med en hög andra mammor och bäbisar. Svettigt, roligt och trevligt. Samuel var helt fascinerad av alla de andra barnen, så många att titta på och gärna klappa på lite. Själv kan jag inte sluta fascineras av att vi verkligen fick Samuel till slut, såå många år av längtan, ett underverk. Undrar hur många som vet....undrar om männsikor i vår närhet tycker det är underligt att man kan längta så.
Imorgon eller en annan dag ska jag dela några av mina tankar om det som gör mig ledsen eller irriterad, om det som styrker mig och gör mig glad, men nu är bara nu och det är min stund.