Det är en lång natt i natt. Det är underligt med tid. Vissa stunder rusar den liksom förbi utan att jag ens hinner reflektera över det. Det kan gå timmar mellan gångerna jag tittar på klockan. Men vissa gånger känns varje minut oändlig. Det är en tyst natt i natt. Lugnt i huset (jag är på jobbet), inget skrammel i hissarna, inga stolar som skrapar i golvet på våningen ovanför, ingen telefon som ringer. TVn är avstängd och ett av de få ljud som hörs är surret från datorns hårddisk. Mina patienter sover och det ser ut som om de sover gott. Precis så önskar jag att de ska ha det.....men tiden går långsamt då.
Till veckan ska jag vara lite ledig, bara jobba två nätter. Dagarna kommer att vara fyllda med saker som jag vill göra och som ska göras. Jag njuter av livet som sjuder runt mig. Här om veckan åt jag lunch med en väninna. Helt tysta satt vi en lång stund och bara tittade ut på människorna utanför. Många hade sååå bråttom, som om det verkligen gällde att hinna med så mycket som möjligt på så kort tid som möjligt. Men allt vill inte hinnas med och allt måste inte göras. Men även de vardagligaste sakerna kan njutas om man kan välja och välja bort. Allting har sin tid.... vilket för mig innebär att det inte blir tid för vissa saker....åtminstone inte nu och kanske inte sedan heller.
Nu ska jag njuta av lugnet och av att tiden går långsamt. I veckan som kommer ska jag ta vara på varje stund jag får med tacksamhet. För även om en del av mitt hjärta är tungt och fyllt med "ledsna" saker jag inte kan göra något åt så finns det så mycket som gör mig glad. Jag är glad för de stunder jag får; lång väntan eller korta ögonblick att ta vara på.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar