Förra fredagen var vi på ögonmottagningen i Borås idag, Samuel 1½ år och jag, för Samuel skelar då och då. Vi hade egentligen fått ett besök nästa vecka, men läkarens barn hade fått vattenkoppor så de ringde för att höra om vi kunde ta en återbudstid nästa dag kl 10.30. I alla fall, vi var i god tid och checkade in vid sjukhusets information 10.10. Efter 5 min väntan "checkade " vi in vid kvart över och befann oss efter ytterligare ett par minuter i ögonmottagningens opersonliga och mycket tråkiga väntrum tillsammans med 15 andra. Samuel är ganska tålmodig så att vänta i 30 min är inte besvärligt. Vi läste den enda barnboken i väntrummet tio gånger och Samuel undersökte brandsläckaren med tillbehör grundligt. Vi hann också 20 varv i korridoren. Sedan kände jag att det var läge att fråga om vi var bortglömda. "Nej då, det är bara lite förseningar". Under de ytterligare 63 min som vi väntade charmade sonen en och annan tant i väntrummet. En dam i personalen påpekade att det fanns leksaker i ett annat väntrum. Dessvärre hade nyfikne Samuel redan hittat både garaget, traktorn och "Rulle" som var hela leksaksutbudet.
Efter en och en halv timma (och 3 min), fick vi träffa en läkare som ropade upp Samuel i väntrummet utan att titta upp från golvet. Utan att aktivt titta efter oss....ja det är klar att han såg oss i ögonvrån, men ändå, gick han tillbaka in på sitt rum. Han hälsade inte på Samuel och inte på mig och en ursäkt för väntetiden hade jag i min enfald förväntat mig....men inte då. Det första han sa var "och varför är ni här då?" men undertonen, "nu får vi det här överstökat". Jag förklarade att ortoptisten bett oss höra av oss om vi hade problem, och att Samuel skelar och att ena pupillen är större än den andra ibland tycker vi är underligt. Han mumlade något ohörbart och undersökte Samuel 1 minut på varje öga. Svaret blev att" det är inget fel på hans ögon". Som van "ögonmamma" måste jag ifrågasätta detta starkt. Inget av våra andra tre barn som varit på kontroll har genomgått en undersökning kortare än 10 minuter. Så antingen var han extremt kompetent och behövde inte göra de vanliga undersökningarna, eller så slarvade han. Ni kan ju gissa vad jag tror!
För övrigt känner jag att vårdapparaten är på väg att gå helt åt pipsvängen. Frågan är vad man vinner på att ha gemensam anmälan. Det är opersonligt och mottagningarna är inte ombyggda utan det ser tomt och tråkigt ut när det hänger en sliten tyllgardin, eller möjligen en orangebrun-möstrad från 1972 i "luckan". Det är inte heller helt patientsäkert eftersom det inte nödvändigtvis är samma person som anmäler sig i entren (och visar legitimaiton) som sedan går till mottagningen. Så här efteråt är det enkelt att inse att vi inte alls fick en återbudstid utan att tidsbokningen helt enkelt dubbelbokat läkaren eftersom de inte kunde erbjuda tid nästa vecka och så tyckte läkaren mest att vi var i vägen.
En anmälan till patientnämnden och en till socialstyrelsen kommer det att bli, men hur det står till med Samuels ögon....det undrar jag om vi kan få veta?
