Längtan

Att sätta mål - är det enda sättet att komma vidare....kanske, kanske inte. Jag har övat i ungefär 2 år på att definiera mina mål lite mer tydligt än tidigare och det tål att sägas att jag inte är helt bekväm med det. Men jag gör det ändå och det är ganska nyttigt.
Varför funderar jag på det så här en sen fredagskväll kan man undra. Jag tänker att jag inte har mål utan snarare drömmar. Dessutom är jag lyckligt lottad att ha en man som låter mig drömma och som både går med på mina galna upptåg för det mesta och både motiverar mig och kämpar med mig även när han inte förstår mig. I många år har min dröm varit att ha en stor familj -nja en ganska stor i alla fall, vilket inte är en självklarhet. För oss har det gått åt oerhört mycket kraft med mycket besvikelse under en ganska lång tid. Inget av våra barn har varit en självklarhet- därför är vi oerhört tacksamma för dem allihop. Både de som vi fått förmånen att vara biologiska föräldrar till men också över alla de fantastiska barn och ungdomar som förgyllt vårt hem med sin närvaro under kortare eller längre tid.
I kväll var jag, Amanda och Simon på en shoppingrunda. När vi gick ut från varuhuset stod det en mamma med en oerhört missnöjd 1-åring utanför. Barnets missnöjesskrik berörde mig. Min första tanke var att det berodde på att jag numera aldrig behöver gå i affärer med barn som skriker, men vid närmare eftertanke var känslan längtan. Den längtan som plågat mig i så många år och som jag de senaste åren kunnat släppa. Så många gånger jag hört ett barnskrik och önskat att jag också hade ett barn i just den åldern som skrek. Någon att trösta och krama. Den längtan stack i hjärtat ikväll om än bara för en mycket kort stund. Det fick mig att inse att jag lever min dröm. Det var inte smärtfritt på vägen och det tog lång tid. Tid där vi också fick mycket glädje, kärlek och fantastiska stunder men där mitt fokus ändå var drömmen. Så mitt ödmjuka tack till er som låtit/ låter era barn vara en del av vårt liv och ett ännu större tack till Amanda, Simon och Samuel som står ut med att vara min dröm varje dag.
Jag skulle ljuga om jag inte sa att jag har andra drömmar idag, ja ja eller mål om man vill. Men på något sätt känns de så små och oviktiga i förhållande till det som varit. Jag kommer aldrig förstå meningen med kampen till en dröm eftersom jag vet att den kan sarga. Men å andra sidan gör just kampen mig tacksam för nuet och påminner mig om att leva i det. Så även om jag sätter ett och annat mål i framtiden så tror jag att drömmarna ändå ska få fortsätta vara det viktiga för mig eftersom de symboliserar känslan och den sitter kvar längre än man tror.

20-årig bröllopsdag

Bröllopsdag har vi först imorgon men vi firade den idag med en underbar tur på fjället med hela familjen. -2 grader sol och bara lite slöjmoln, lätt vind och massor av snö. Kunde inte haft det bättre och efter det en go kväll med härliga fam K.

Semesterövning

5 arbetsdagar kvar till semester. Det firar Amanda och jag med att öva på att semestra. Vi har snart övat i 5 timmar och förutom att luftkonditioneringen slutade fungera redan när jag körde hem från jobbet så är det fantastiskt härligt med 30 graders värme. Om någon av er undrar hur keso (läs kvällsmaten) smakar utan AC och kylklampar så är svaret svampigt och ljummet- rekommenderas ej. Kaffe o jordgubbar smakar desto bättre i skön sommarkväll, som jag längtat, vid härlig rastplats bredvid vattnet. Jo - men så att- det går ganska bra att ha semester. Tror jag övar lite till.

Må-bra-dryck

Jag älskar kokböcker och många har jag köpt genom åren som jag verkligen kunnat klara mig utan. Men den senaste i kokboksskaran är helt fantastisk och näe jag tror inte jag klarar mig utan den. Det är Åse Falkman Fredrikson som bjuder på en hel hög med glutenfria recept - helt underbart! Idag har jag gjort veckans omgång av måbradryck innehållande citron o ingefära. Att dessutom kunna pressa citronerna på citruspress i glas ärvd av mormor gör mig glad. Skål!

Invecklat utvecklande

De senaste veckorna har jag varit extremt rastlös. Ganska missnöjd både med mig själv och hur jag är och beter mig. Orolig, rädd, glad, nedstämd, lycklig, tacksam och en massa andra tillstånd. Stress på det känns inte helt optimalt. Jag ska ägna helgen åt reflektion. Ovanstående brukar betyda utveckling men vi får väl se hur jag kommer ut på andra sidan. Tacksam över er alla familj, vänner, arbetskamrater av olika slag och annat löst folk som står ut med mig. 

På fjället från solens uppgång till nedgång. Klockan är strax halvelva och det är helt tyst i vår snötäckta stuga. Vinterluften tar på krafterna. Lille S började morgonen med skidskola och sedan övade vi att göra glass-strutar i flera timmar. A & S entrade de något större backarna tillsammans med F & A medan familjernas pappor tog en träningstur i längdspåret. Efter god soppa o toast gav vi oss iväg för lite turåkning. Tröttast i benen var S och gladast var nog hans lillebror - lycklig för sina fina och bättre begagnade turskidor. Så gott vi har det! Att vi gillar att åka skidor syns - inte minst på våra skidstrumpor där både tår och hälar började titta ut. När solen gick ned tog vi oss en biltur och fyndade nya tillsammans med underställ till Samuel strax bredvid vasaloppsstarten. Nu sover vi snart hela högen.

Här har vi det bra. Landade ganska tidigt och gottar oss en mycket lyxig stuga. Fam K lämnade finaste hunden på vägen hos "farmor" och vi kon iväg sent som vanligt. Ändå körde vi in vid stugan precis samtidigt. Det är tur att vi gillar att åka skidor för stugan är så härlig att man lätt skulle kunna softa en hel dag.

Nu så.....

Månljus hann bytas mot solljus innan vi kom iväg och trots att vi aldrig haft en så fullpackad bil tidigare känns det som vi glömt nåt viktigt. Vi har räknat in familjen och har ( minst) 10 par skidor med tillbehör på taket, men ialla fall...jag återkommer. Vi ser fram emot ledighet, skidåkning och om vi har tur fortsatt soligt.

Längtar efter sommaren

Morgonstund

Morgonstund har guld i mun. Frukosten idag blev mangosmoothie " on the go" -fick mig att längta efter sommaren. Efter att sitta på trappan och äta frukost. 

Lille S har något lägre feber idag än de 40 grader han dragits med hela veckan. Men han får ändå ligga kvar i sängen och gotta sig medan jag skjutsar finaste hästtjejen A som ska på ledarutbildning i Vara. Ska bara dricka lite kaffe först. Ja en fin dag!