Utmanad att ta mig igenom tjejklassikern under 2014. Trots blod, svett, tårar och mycket smärta så klarade jag det på ren envishet. Jag gillar att åka skidor, älskar att cykla och simma, men har alltid AVSKYTT att springa. Så om man nu tagit sig igenom ovanstående vad är då nästa utmaning?
I födelsedagspresent av min älskade man, som för övrigt älskar att springa, fick jag tillsammans med mina tjejklassikerkompisar träning med en tjej som kan det här med löpning. Det var verkligen värdefullt och frågan är om jag tagit mig runt milen utan hennes hejarop. Hon utstrålade sådan energi över att springa att den räckte till oss glada joggare också. Smittade av hennes löparglädje vårt mål att 2015 springa både tjejmilen och Lidingö tjejlopp med skillnaden att målet inte är att komma runt utan att tycka att det är kul.
Sagt och gjort, träningsplan upplagd - och är det något vi faktiskt har både jag och C är det envishet sen får vi se om den räcker så långt att vi kommer till att vi når målet att tycka DET ÄR ROLIGT ATT SPRINGA. Önska oss lycka till 😀.
