Min man T är det bästa jag vet. När jag kryper ner under vårt täcke efter ett arbetspass är min trygghet och glädje att höra honom andas, alldeles bredvid. Hans nattvarma hud mot min kalla nyduschade, närmare, närmare till min hud börjar värmas av hans. Så skönt att få somna på hans arm, veta att han är där.
Han torkar mina tårar, fast han inte alltid förstår varför jag gråter. Han skrattar med mig fast han sällan förstår varför jag skrattar. Hans ögon glittrar när mina är glada, är grå när mina gråter.
Vi är olika men ändå så lika, lär känna varann bättre hela tiden. Inte tvillingsjälar på något sätt, men jag tror att han med sin oändliga kärlek och sitt fantastiska tålamod känner mig bättre än jag gör själv.
När han sårar mig, slits jag helt i stycken. Jag vet att han aldrig skulle göra det medvetet. Därför är hans famn så mjuk, så mjuk när jag får vila där. När vi bråkar, bråkar vi ordentligt så vi kan kramas sen. Han är min bästa vän.För mig finns ingen större kärlek. När vi var nyförälskade trodde jag aldrig att jag skulle kunna älska någon mer, nu vet jag bättre. Jag älskar honom med kropp själ och ande, vi är ett, utan honom är jag bara halv. Älskar dig T.
Fantastiskt vackra rader med ord.Kram
SvaraRaderaDet är så svårt att sätta ord på det man känner, tycker jag, men här har du verkligen skrivit direkt ur hjärtat och det är så fint! Jag förstår precis hur du känner. Tänk vilken lycka att få vakna upp varje dag och känna sig så älskad och att kunna älska - som både du och jag gör! Håller helt med att jag inte trodde man kunde älska någon mer - men det går och blir bara bättre och mer för varje dag! Vi är världens rikast - både du och jag - på kärlet! Kram
SvaraRadera