Tant-poäng

I eftermiddag har vi varit hos Marie på partylite-visning allra bästa Lena och jag (och några till så klart). Det var en god stund. På vägen dit pratade vi om att vara tant, Lena och jag. Mycket trevligt. Jag har aldrig samlat vuxenpoäng...det har aldrig tilltalat mig och ska jag vara riktigt ärlig så har jag aldrig ens funderat på det. Men idag insåg jag att jag helt hoppat över det stadiet och direkt hamnat på tantlistan...och det känns helt ok. Hur då? kan man undra. Jo, jag insåg att jag för första gången i mitt liv kände behov av och ville ha en handväska härom dagen. Det måste det väl ändå vara tantpoäng på?! Hur kan det komma sig att jag klarat mig i stort sett utan handväska i nästan 40 år och så plötsligt en dag behövde jag en typ JÄTTEMYCKET! Inte bara en minimini som rymmer plånbok och telefon utan en där allt en tant behöver får plats. Nu har jag skaffat mig en sådan....där ligger min plånbok och min almanacka och än så länge massor av ingenting. Ja, en almanacka är väl en tantgrej i sig. Jag moderna människan borde väl stoppa mina aktiviteter i telefonen! Måste erkänna att jag gör det....pappersalmanackan skriver jag också allt i men mest för att jag tycker om att ha en sådan. Nu ska tant Anneli hoppa i duschen efter ett härligt jazzdanspass och hon tänker att tant på riktigt kommer hon att bli den dagen hon inte längre behöver visa legitimation på systembolaget!