Pingst

Pingst handlar om Anden, en hjälpare som ska vara hos oss alltid, Sanningens Ande. Anden ska hjälpa oss att leva i kärlek, till Gud men också till varandra. Att leva tillsammans i kärlek och i sanning. Därför blir det så märkligt när kyrkan ratar det som är sant och får symbolisera hat och ilska snarare än kärlek

Vi har idag firat gudstjänst i Kinna kyrka. Där är vissa församlingsmedlemmar mer värda än andra. Den som skvallrar mest, är bäst på att prata och skriker högst är den som äger sanningen. Inte den som vill leva nära Herren, inte den som lever i kärlek till sin medmänniska, inte den som bryr sig om, inte den som vill lösa konflikter. Där är ingen välkommen att berätta en sanning som svider, en sanning som kräver arbete och bön. Skvaller, ilska och hat får infektera. Delar av arbetslaget, kyrkvärdar och körmedlemmar tillåts mobba ut de som säger sanningen och inte förnekar att den är obehaglig.

I en kyrka där det är tillåtet att kränka de man anser vara mindra värda och där man inte vill lösa konflikter i Andens närvaro, där vill jag inte vara.