Så fantastiskt att jag får bära ett litet barn. Då och då känner jag hur det rör sig, en liten puff mest så det kittlas lite, än så länge. Försöker att inte vara orolig, vet att risken att något händer nu i v 21 är mycket mindre än tidigare, men är ändå färgad av allt som varit innan. Önskar så att allt ska gå bra. Förra veckan var vi på rutinultraljud. Så härligt att se en liten människa sparka, röra sig, slå kullerbyttor och suga på tummen. Så liten men ändå med allt man behöver för att leva, ska bara växa till sig lite innan vi får lära känna henne eller honom bättre.
Igår mådde jag gräsligt och var på ett extremt gnälligt humör. Blir lätt så när man inte kan ta sig upp. Saknade ork, mådde gräsligt illa och hade ont i stort sett överallt. Tur jag träffade Karin på kvällen som muntrade upp mig genom att lyssna på mitt gnäll men inte bry sig! Så glad att du finns! Nu ska vi se om jag kan få i mig lite frukost... om det går blir nog denna dagen helt ok.
Att bära och vänta ett litet barn är alldeles, alldeles underbart! Bless you.
SvaraRadera