söndag 6 december 2015

Att veta var gränsen går

Vaknar tidigt, lite av vana men allra mest av smärta. Molande värk i armar och ben. Det är en del av mitt liv jag inte kan välja. Det jag kan välja är att kämpa mig upp ur sängen för att ta värktabletter och någon timma senare upprepa proceduren men nu för morgongympa så jag kommer igång. Det är inte utan att jag är lite seg framåt lunch =) 
 Lediga dagar som idag kan jag också välja att vila en skvätt. Värmer upp mig i värmen under min väldigt oäkta pälsfilt och brukar somna bums. Sedan är jag nästan människa igen - och det är gott med familj och vänner som låter mig va. Precis just som jag är - jag hoppas att ni känner att jag gillar er just för att ni är de ni är. Söndagskram


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar