Soluppgång

Imorse vaknade jag strax innan solen gick upp. Maken snarkade gott i sängen bredvid och jag kunde omöjligt somna om. Jag satte mig i soffan och tittade ut på vår härliga baksida, träden kunde skönjas i mörkret. Ett och annat fågelkvitter hördes när jag öppnade altandörren och en sval, men vårlig vind sköljde över mina fötter. Jag kröp ned i soffan under duntäcket och strax kunde jag se skogen allt tydligare. Först grå sen i ett orange skimmer för att bytas till en härlig rosa. Snart föll de första solstrålarna på trädens stammar och allt fler fåglar sjöng allt starkare.
Jag somnade om, omgiven av doften av sval, jordig, fuktig och hoppfull morgon under mitt varma täcke.