Jag hörde pastor Lowman Oliver (Sanford, Florida) på tv när jag satte på morgonnyheterna. "Det är viktigt att ta ställning mot det onda, för att inte ta ställning är det samma som att ta ställning för det onda". Här gällde det gällde en dödsskjutning av en 17-årig svart pojke där gärningsmannen, en vakt, blivit friad. Friad inte för att hans skuld inte kunde bevisas utan för att han hävdade nödvärn trots att 17-åringen var obeväpnad, vilket upprört många.
Lowman Olivers ord etsade sig fast i mig, troligen för att jag upplevt precis det han säger inte en gång, inte två gånger utan många gånger. Jag har extremt svårt att försöka vara neutral och inte ta ställning. Min man säger ofta att för mig är världen svart eller vit och har väldigt lite gråzoner, han har rätt och det är inte alltid positivt. Men de gånger jag försökt att inte ta ställning har det känts precis så som Lowman Oliver beskriver; att jag inte tagit ställning betyder att jag godkänner och bejakar det som inte är rätt. Och de gånger som människor runt mig uppger att de inte tar ställning i en fråga känner jag också precis så, de godkänner även det som är fel eller ont om man så vill. Varför kan min hjärna inte förstå, men det gör ont i mitt hjärta.
En eloge till alla er som vågar ta ställning och som följer ert hjärta och till er andra; försök se saken ur ytterligare ett perspektiv, våga prata och diskutera även om vi inte tycker likadant. Kanske kan vi lära varann något nytt och kanske kan vi ännu fler gånger ta ställning för det goda.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar