Vanligt- annorlunda för oss

I morgon börjar min tredje vecka på nya jobbet. Det är lätt att tro att omställning är anledningen till att jag inte bloggat alls det sista, men så är det inte alls. Mina arbetskamrater är trevliga, vänliga och hjälpsamma. En del av arbetet är nytt men mycket känns också hemtamt och vanligt. Jag som är van att sällan hinna andas mellan samtalen och patienterna , oftast med adrenalinet pumpande och full koncentration och fokus tycker det är mycket lugnt och fridfullt även när det är flera saker som ska göras samtidigt. Vad är då vinsten? Såååå mycket energi över!! Orken som jag saknat ett tag har kommit tillbaka. Jag har lust och kraft att tänka, fundera och reflektera; över det jag gör på jobbet, över mitt gamla arbete men också till den tid jag är hemma med min härliga familj.

I övrigt känner jag mig lite ambivalent. Det är flera saker i livet som man ibland måste välja. Jag känner ingen beslutsångest utan tänker att det kommer att ge sig, men det är inte utan att vi undrar vad som är meningen.

En busig 2-åring somnade till slut men nappen, lappen, favvodockan Olle, Pippi och vetekudde ( det är ett under att han själv får plats i sängen). Simon har haft ont i laktosmagen ett par dagar efter att han åt en kexchoklad och sover oroligt och kallsvettigt, kanske får han vara hemma imorgon. Amanda har pluggat franska, engelska och kemi så att hon ska kunna rida imorgon  men snusar nu på kudden.  Jag ska också krypa ned under täcket, läsa min bok och kanske somna innan maken kommer hem från innebandyn.