Det är fascinerande hur allt förändras när man har ett underbart litet spädbarn att ta hand om. Jag brukar tycka att jag är ganska effektiv och gillar att ha många bollar i luften samtidigt. Men samtidigt som vårt tredje lilla mirakel föddes så försvann de förmågorna helt. Igår till exempel skulle jag städa lite och då menar jag lite. Tänk att det kan ta typ åtta gånger längre tid att bädda rent en säng än vad det brukar. För mellan de olika momenten så behöver det lilla miraklet mat, värsta hungersnöden uppstod redan när jag bara dragit lakanen ur sängen. En arg liten kille fick vänta medan jag slängde ut täckena på altanen. När han sedan 40 minuter senare ätit färdigt, hur mysigt som helst med matstund men ändå, tryckte jag in lakanen i tvättmaskinen. Men tror ni jag kom ihåg att sätta på den? Inte då! Sedan var det dags att ge sig iväg för besiktning på BVC, som tur var gick det lilla undret igenom. Han hade ökat 200gr i vikt sedan förra veckan.

Väl hemma igen satte jag på tvättmaskinen och tog en svängom med dammsugaren, för ljud det gillar Samuel. Han hade såå mycket att titta på medan jag gjorde det. Och sen då? Jo dags för mer mat, lite blöjbyten och annat väsentligt i en gossig babys liv för att sedan somna gott i vagnen så att vi kunde ta en promenad för att hämta storebror på skolan. Det var en skön höstpromenad med vind och kyla bitande i kinderna. Vi hittade många fynd på vägen, löv, bär och annat för fina stilleben. Både Simon och Amanda hade med sig kompisar hem, det är alltid lika trevligt.....men nån städning elle bäddning hanns liksom inte med, för visst är det viktigare med läxläsning, mellanmål och skjutsning till olika aktiviteter.

Kvällen fortsatte i samma lunk och när jag till slut fick lägga i rena lakan i sängarna var täckena minst sagt härligt genomvädrade och strax efter midnatt somnade Tommy, Samuel och jag väldigt gott efter en riktigt härlig dag.