Enligt FNs barnkonvention och svensk lag har de biologiska föräldrarna till ett barn många rättigheter men inte så mycket skyldigheter. Det är många saker som är viktigare än att se till barnets bästa. Det spelar ingen roll om föräldrarna inte vet vad det innebär att ha vårdnaden om ett barn. Det tas ingen hänsyn till att föräldern eller föräldrarna hela tiden sätter sig själv framför barnet och barnets behov.
Miljön i hemmet kan vara mer eller mindre skadlig för barnet. Det kan vara smutsigt, eller rent ut sagt skitigt eller på olika sätt innehålla saker som gör att barnet kommer hem röd och kliande i ögonen eller med täta luftvägar och snuva. Det kan också innebära att barnet luktar illa och får infektioner eftersom hygienen är eftersatt. Ingen rekommenderar en förälder hur ofta en blöja måste bytas.....alltså behöver den inte bytas? eller?
Det kan saknas engagemang och stimuli som passar ett enskilt barns behov. Behöver ett aktivt barn verkligen det pedagogik och stimuli som finns bland goa kamrater och bra personal på förskolan? Kanske är det bättre för barnet att vara hemma med en förälder som själv uppger sig vara psykiskt nedsatt eller som reagerar så på stress. Bara barnet är hos sina biologiska föräldrar, gör det inget om barnet utsätts för att bli kränkt, fysiskt och psykiskt eller se en av föräldrarna kränkas i ord och handling av en annan vuxen och visst måste det vara okej för barnet att ljuga när föräldern / föräldrarna ständigt fabulerar med sanningen.
Enligt lagen är det idag en självklarhet att ett barn kan ryckas ur en trygg och kärleksfull tillvaro av en biologisk förälder genom att denne ljuger och fabulerar med sanningen. Oavsett om barnet bor hos den andre biologiska föräldern, en släkting eller någon annanstans. Det finns oftast en anledning till att barnet inte bor hos den biologiska föräldern från början, men ändå flyttas barnet dit utan att vad som är barnets bästa ens ifrågasätts. Är det en bra lag?
Jag må vara tokig....men min uppfattning är att alla barn behöver både kärlek, trygghet och rutiner och jag tycker att det är skrämmande att barnens behov inte kommer först.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar